STAMP ON THE GROUND, JUMP JUMP JUMP JUMP

Igår sa jag hejdå till Jamies föräldrar. De har nästan känts som extra farföräldrar under den här tiden, så det kändes faktiskt konstigt. Jag och Peter brukar aldrig liksom kramas eller nåt, vi vinkar lite avslappnat till varandra bara som hej och hejdå, men igår fick jag både en kram och en klassisk brittisk puss-på-kinden. Det kändes verkligen på allvar då. 
Igår åkte jag även på jakt efter min borttappade shoppingpåse, men den var försvunnen. Så jag fick köpa nytt, det var ju inte direkt dyrt om man säger så. Sen åkte jag till South Kensington och Knightsbridge för att strosa runt i Londons fina kvarter. Tyvärr hade jag sådan sjuk otur med tunnelbanorna, tre av tre möjliga var det förseningar på, vilket betydde att jag spenderade en halvtimme stillastående på varje tåg innan det rullade iväg. Lagom störande. Det ledde till att allt tog superlång tid, vilket i sin tur ledde till att lunchen blev sen, och det vet ni ju alla är en katastrof i min värld. Satan vad förbannad jag var där ett tag, när jag av misstag hamnade på Sloan street, en gata fylld av lyxbutiker (alltså Prada, Gucci, Armani, Chanel...) i jakt på lunchställen. Det var ju kört. Till slut ramlade jag på ett pret, men där var det fullt så jag fick leta och leta efter någonstans att sitta längs gatan. Lyckan när jag till slut fick trycka i mig den där wrapen. Mmmmm. Kollade sen runt och slogs av hur fina hus och områden det finns där, men självklart glömde jag knäppa kort. Illa. 

Idag började jag dagen på gymmet, skönt. Sen hade jag planerat in lunch med Frida, men dum som jag är tog jag fel på tiden. Så när jag lugnt och fridfullt kliver ur duschen vid tio över tolv har jag fått ett sms från henne där hon undrar var jag är. Jävlar hörrni, aldrig varit så stressad som då! Gjorde mig i ordning snabbare än blixten och sprang bort till Peckham Pelican. Trots den missen hade vi en härlig lunch, bra tjej det där! Och självklart jobbigt med ytterligare ett hejdå...

Jag och Rose har tagit en massa fina och roliga kort idag med kameran, och dansat till stamp on the ground som dårar. Minns att jag gjorde en dans till den under resan till Kläppen för en massa år sen. Gud, hade så roligt då! Sådan nostalgitripp jag får varje gång jag hör den låten. Fina minnen! 

Och just det ja. Vad sa jag om badrumsskåpet? Jag var tre dagar fel, för idag kom det upp. Det har ju bara tagit honom sex månader minus fyra dagar. Så sa han att jag kunde stoppa in mina hårprodukter och så där, men jag sa att nej, det tänker jag inte göra fyra dagar innan jag åker härifrån, känns ju verkligen onödigt. Då kollade han på mig som om jag var en idiot och sa, ja vi får hoppas att den andra au pairen gör det då i alla fall.  P U C K O !




LÄTTA DITT HJÄRTA
Skrivet av: Laila hjelte

Ha ha vilken sköning . Ska du inte passa på att packa upp necessären nu då efter sex månader? 😄👍

Svar: Jo men visst! Packar upp den när jag packar ner resten! Hur tänker människan??😒
JOSSAN

2014-03-18 @ 22:08:40

SHOOT MAN:

Namn:
REMEMBER ME?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

DINA ORD:

Trackback
RSS 2.0