Boken handlar om en nästan åttaårig flicka som heter Elsa. Elsa bor med sin mamma, mammas sambo George och halven, mammas och Georges barn som ligger i magen. I huset som de bor i, bor även mormor, Elsas bästa och enda vän. Hon är sjuttiosju år och helt galen, och världens bästa på att berätta sagor. Det är in i hennes sagor Elsa flyr om nätterna, till kungariket Miamas i Landet-Nästan-Vaken, där alla är annorlunda och ingen normal. 

När mormor en dag dör, lämnar hon en ensam och arg Elsa och en serie brev efter sig. Det leder Elsa till det största äventyret någonsin, i en trappuppgång fylld av monster, fyllon, tjurgubbar, kamphundar och vanliga gnällkärringar. Ett äventyr som ska leda till en ny sanning, en mormor lik ingen annan och en rad nya vänskaper. 

Jag hade oerhört stora förhoppningar på den här boken innan jag började läsa den, då jag fullkomligt älskar hans debutroman En man som heter Ove. Tyvärr blev jag besviken. Den första halvan av boken var lika mycket dålig som den var bra, vilket ju uppenbarligen inte är något bra tecken. Jag avskydde de delar av boken som handlade om Miamas och Landet-Nästan-Vaken, för det var bara luddigt och oklart, och dessutom inte verkligt såklart (och jag har verkligen inte mycket bra att säga om saker som är overkligt, till exempel Harry Potter, sagan om ringen...). Därför hoppade jag i princip över alla de styckena och blev bara störd. Däremot gillade jag själva storyn, och jag älskar sättet han skriver på. Det gjorde mig riktigt glad och väldigt imponerad. Andra halvan av boken fångade mig mer (dock inte dröm-bitarna alltså), mest för att spänningen höjdes och det var så mycket som började hända. Inte lika mycket gapskrattshumor som jag trott att den här boken skulle bjuda på, utan mer leenderolig och spännande. Överlag måste jag säga att jag ändå gillar den, för jag ville fortsätta läsa och veta vad som skulle hända härnäst. Om någon av er väljer att läsa den, lägg då gärna lite extra uppmärksamhet på hans sätt att skriva, det är helt fantastiskt, precis såsom jag skulle vilja kunna formulera mig. Jag ger den tre av fem läslöss. Så läs den gärna, men slänger även in ett krav: läs En man som heter Ove! Kanske även kommer en recension på den, men om inte så vill jag verkligen att ni läser den!