GÅSHOLMA

Den här fredagen tog jag och Sofia oss iväg på en dagsutflykt till hennes stuga i Gåsholma. Riktigt mysigt och välbehövligt! Det var inte direkt badvärme (varken i vatten eller luft) så vi avstod det. Istället var vi ute med båten under dagen; åkte iväg och åt sallad på en liten ö, studsade lite på vågorna och gick på upptäcktsfärd på en annan liten ö. Spännande värre. Kan ju inte direkt påstå att jag är någon båtmänniska om man säger så. Men det är mysigt ändå tycker jag. Farten, vågorna, ljuden. Mmmm.
Sedan roade vi oss med att spela lite spel, dansa till gamla sköna låtar, äta tacos och godsaker och så såklart en massa härligt prat. En mysig dag med min bäffi.

Nu är det dags att krypa i säng, imorgon väntar sista arbetsdagen på Furuviksparken! Herregud vad den här sommaren gått fort. Ska bli skönt att sluta, men kommer ändå sakna det faktiskt. Och så kommer Alexander hem imorgon, ska bli så härligt att få kramas och pussas lite med mitt hjärta!


MYCKET SOM SNURRAR

Ja, det är en del att tänka på nu innan resan. Försäkringar, mobilabonnemang, boka flyg...och tror ni jag orkar ta tag i det? Nä. För det känns fortfarande inte som det ska hända. Men det ska ju faktiskt det, så snart är det väl dags för mitt lilla huvud att förstår det och få tummen ur.

Idag har jag återigen legat i soffan och tyckt synd om mig själv för att jag är sjuk, men lite nytta har jag ändå gjort. Tvättat, lagat mat och krattat äpplen. Alltid något. Och hälsat på morfar på sjukhuset. Stackarn har opererat knät för fjärde gången på bara några år, och om en månad väntar en femte operation. Stackars lilla morfar.

Snart ska jag hänga lite tvätt och sen parkera mig under en filt framför lyxfällan tror jag minsann. Varit trött idag, så det blir en tidig kväll och förmodligen en massa längtan efter min fina pojke innan jag lyckas somna. Bara att vänja sig är jag rädd..


SJUKSTUGA

Valde att sjukskriva mig igår, fast från vad vet jag inte. Men sjukskriven var jag ändå. Jag parkerade mig soffan på morgonen och sedan lämnade jag inte den förrän runt fem, då jag begav mig ner på stan för att uträtta lite ärenden. Köpte med mig en chai latte och promenerade bort till strömvallen för att kolla på lillebrors match. Spännande värre blev matchen till slut, men gif lyckades hålla undan och vinna med 2-1. Ett mål fick han göra också, lilla svampen våran.

Nu ligger jag i sängen, ännu mer förkyld än igår, så jag tror jag tar mig friheten att sjukskriva mig idag igen. Morgondagen ska eventuellt spenderas i gåsholma med mina favoriter, så då vill jag vara piggare än så här!


FIKA MED FINA

Idag har jag spenderat större delen av dagen nere på stan. Först mötte jag upp Ellen och Linda för en lunch. Det var verkligen på tiden! Senast vi sågs var tidigt i april, och satan vad mycket man har att säga till varandra! Jag är så glad över att vi fungerar så bra tillsammans, att vi fortfarande hänger ihop. Ellen och jag ända sedan lågstadiet, och Linda som vi lärde känna på högstadiet, där världens bästa toppentrio skapades. Så roligt vi haft (och har) ihop!

Sedan drev jag omkring för mig själv i en kvart tills det var dags för dagens nästa fika/matdejt. Elin, Elin och Johanna stod för middagssällskapet denna tisdag, och även där var det på tiden att vi sågs! Underbara gymnasievänner. Bara skäris som saknades, vår lilla amerikan. Har haft en härlig dag tillsammans med fina vänner och gott att äta, och nu ser jag fram emot en familjekväll framför idol och hollywoodfruarna. Man kan ju inte missa Gunilla!



LONDON CALLING

Alltså. Den 22 september tar jag mitt pick och pack, lämnar familj och vänner bakom mig och flyttar till London. I ett halvår kommer jag kalla mig själv au pair och Londonbo. Galet. Fast än så länge känns det inte så galet ändå, för jag har nog inte riktigt fattat det än. Att det verkligen kommer hända. 
 
Jag kommer bo med en helt underbar familj på tre, mamman och pappan är i fyrtioårsåldern och den lilla dottern är fyra år gammal. Både pappan och dottern älskar fotboll, mamman är väldigt duktig i köket, de bor relativt centralt men ändå mitt i mellan två stora parker och flickan är en stentuff unge som älskar superhjältar. Helt perfekt! Jag ser fram emot att äntligen få leva ut min dröm sedan många, många år tillbaka, men jag ser inte fram emot att lämna allt här hemma. Men jag antar att det är sånt man växer av, inte sant? Det är åtminstone vad jag försöker intala mig själv.
 
 
 
 
 
 

I'M BACK

Så där!
Efter två års uppehåll från bloggandet gör jag nu comeback, dock på en ny blogg. Kände att jag inte mådde så bra av att se inlägg skrivna av mitt 15åriga jag.

Men i alla fall, känns bra att börja blogga nu igen, nu när inget i mitt liv är som det brukar. Det är läge för mig att börja skriva av mig.

Det här första inlägget skriver jag faktiskt på Alexanders dator, i hans nya lilla rum i Uppsala. Mina fina pojke som plötsligt blivit en Uppsalastudent. Idag, as we speak faktiskt, befinner han sig för första gången på universitetet där han ska spendera de närmsta fem åren (!!) för att till slut bli civilingenjör. Skittråkigt enligt mig, men intressant enligt honom. Tur det då, att det är han och inte jag som ska plugga.

Jag däremot, kommer i september sätta mig på ett plan mot London, England, för att stanna där i ett halvår. Jag ska nämligen åka som au pair, ÄNTLIGEN! Men det berättar jag mer om i ett annat inlägg, för nu är det dags för mig att göra mig i ordning och ge mig iväg. Tänkte passa på att göra ett besök på älskade Monki innan jag åker hem, nu när jag ändå är här.

Ha det!

RSS 2.0